Söndag

Allt är fixat, klappat och klart. Min framtid, är ordnad. Men min nutid då? Den tid jag faktiskt lever i nu, den är fan sjuk. Alla sviker, ljuger och snackar skit. Och jag har bestämt mig, nu är det slut på det här. Ingen jävel ska fan få bestämma. Jag tänker säga vad jag tycker, jag tänker ifråga sätta. Det är fan inte bara mig det handlar om, nu får det fan vara ett slut.
Jag är maximalt trött på vissa människor, speciellt en. En som fan inte bryr sig om MIG överhuvudtaget, så länge den själv har det bra. Nu är jag trött på det här. Jag tänker inte hålla käften längre, om förlusten blir stor tänker inte jag deppa, för jag ska iaf försöka.
De flesta människor står mig upp till halsen just nu, vill bara ligga i min säng och kliva upp igen när jag har vaknat ur det här, när allt har ordnat sig...